BAHIA SAKER
Dag 4
Camels are dromedarer faktiskt...
Våran tisdag skulle innehålla en kamel ridning i Maspalomas öknen plus en bumpy ride i öppen jeep.
De gjorde de oxå fast inget riktigt som de stod i informationen vi fått på hotellen.
Vi va i tid till pickup stället, inte yber tidiga o inte sena.
(bara de är ju lite märkligt, men de gjorde mamman på mäkta gott humör, kände mig både vuxen o ordentlig med över packad väska där både solskyddsfaktor o vattenmängd va hög)
Så vi fick den stora äran att va först o därmed välja jeep, vi valde den som såg mest fartfyld ut o hörde ihop me den härliga (dock lite galna) chaffisen Kago.
Han (o dom tråkiga o-leende chaffisarna som sent folk fick åka me) körde oss till ett jätte stort skumt garage, hiss upp o snirkelikrockiga vägar till ett tak, där vi mötte upp en massa andra turister.
(som alla fått olika info om tid, vart vi skulle, o om mat)
Denna ledare till alla safari chaffisar va en bufflig, högljud o överdrivet ”skojig” äldre-kille (…) som hete Jymy.
Han va många gånger om jobbig, men alla tanter o gubbar skrattade åt, låt oss kalla de gris-fest-under-bältet-humor.
Men han va en jävel på att sälja saker, de ger ja honom.
Under dagen spela han in en film som till o me ja köpte.
(för att, hmmm jo, man kunde inte låta bli helt enkelt...)
Våran Kago, the underdog till the migthy Jymy, rattade oss vidare till öknen o ”farmen” efter den lite sena starten. (för folk kan ju visst aldrig passa tider...)
Där va återigen Jymy vitsig, skämt om oss korkade europerer, vi slutade lyssna o såg ut två fantastiska vita ”camels” som såg snällare ut än de bruna.
Dom hade vita ludna öron o lixom blyga blå ögon, o när humorn va klar fick vi stiga upp på dessa dromedarer.
FÖR alla öken djur är visst kameler enligt canarie standard. (säger Jymy)
O yes vi fick en vit, fin dromedar vid namn Suricho.
Bakom oss, lite för nära fast bunden, gick en brun vid namn Tintino.
Han fattade direkt tycke för min fina dotter o snuffsade gärna henne i håret så ofta de gick.
(ibland nöss han lite snor som även hamnade på den innan skrattande mamman...)
De va en kort, o inte alls så skumpig som de ser ut, ridning genom sanden.
Sen trodde vi att vi skulle hoppa över sanddynerna med våra jeepar, men icke, vi skulle upp bland bergen o shit vilka vyer!
Som i en vilda västern saga, om man bortsåg från att Kago räknade till tre varje kuva o vi skulle skrika ”ole” o sträcka ut händerna.
(för Jymy filmade nämligen kurvorna o la sen på ”coola” låtar för effekt...)
Vi stannade o fick en vandring genom en liten söt by där värme rekordet va 57 fucking grader meddans en del av oss som fått mat i sin info va o åt nånstans.
Vi o dom andra icke ätande
(ja hade matsäck me för ja va ju vuxen igår o tänkte på sånt så vi redde oss bättre än de stackarns som även fått infon om att inte ha me pengar..)
fick va me på lite ”bus” till videon, pröva sjukt goda kokostoppar i ett litet bageri
(vi som hade pengar alltså)
O då hittade vi en skadad kattunge som ja TVINGADE Jymy, som skickade Kago, att be by folk om hjälp till den stackarn.
Sen blev de Jeep, off road i HEMSKA små stenvägar me one two three OLE skrik.
Efter halva vägen fick vi GRATIS fika, tillsammans me en liten lektion om dessa kaktusar, hur man rensade små små taggar från dom, skar med en stor tagg o sen åt de jätte goda o väldigt färgstarka innehållet EASY SNACK by Jymy.
Ja va återigen vuxen o lät inte lillan ta en egen kaktusfrukt, va väldigt noga för Kago sa till mig att de inte va så lätt som gubben sa.
Så ja fick bara en liten tagg i fingret, våra nya vänner hade mååånga.
Lillan fick ingen tagg i läpparna som många andra barn o va därmed mycket nöjdare än de flesta.
Sen Jeepade vi hemåt, sköljde bort dromedar, NEJ förlåt KAMEL dam, vandrade ner till fantastiska mexikansa restaurangen.
Åt tills vi knappt orka gå de tusen trappstagen hem o därmed blev dagen för oss perfekt :)
Dag 5-6-7 o 8 faktiskt...
Ett sammandrag ist för dag för dag update, för Någon,
som är något okonsekvent, Någon som inte riktigt klarade av detta me att ha ”läxa”,
som min duktiga o rediga tös, som faktiskt lyssnar på Någon gör ordentligt var dag...
Denna någon, är ju visst ja, men ja är ju ”fröken” så ja bestämde att ja slapp ha blogg dagbok.
Så:
Eftersom mitt ibland blyga barn har en översocial mamma lärde vi på dag 4 känna diverse föräldrar o barn här omkring.
Därför har det bad-dejtats på andra hotell, lossats förståt norska i poolen här på Monte Feliz o vi har nog båda kommit fram till att även om vi är lite hipp som happ.
Ibland trasslar till (nästan va som helst va de verkar), pratar för mycket (om oxå va som helst)
o inte är en normalstor eller enligt norm svensson svensson familj.
Så har vi roligare än de som beställt all inclusive, är rädda för allt utlänskt här i utlandet o som helst vill att allt ska va förbestämt o enkelt.
Vi skrattar, för högt, för tidigt på morgonen, snubblar lite på allt som ens liknar en trottoar eller sten eller trappa eller... ja va som helst.
Ja har godkänt att även barnet får säga (ala Gina på Malta) ÅH Jävlar, varje snubbeli trill hon gör.
Sen har vi provat, o ska göra även imorgon, detta me sisesta...
Min fina tjej satt idag som övervakare för att ja skulle blunda o ligga still (o inte prata)...
De har gått si så där, även me övervakning, denna Någon har visst en miljon undanflyckter till att sätta sig upp, berätta nåt, eller göra ljud av något slag.
Dom som ser oss (o hör oss) får ibland ett gott skratt men vi bjur på de!
Vi har vandrat till San Agustin i tid o otid, de går uppför väldigt väldigt mycket uppför.
O på något sätt, även om de är super svalt när vi går, blir de stekande sol när vi kommer halvägs i den brantaste backen.
Men vi gör de ändå, för havet är varmare där på nåt vis o ja har återigen kommit på att de är härligt att bada i havet.
(trots alla hajar, för de såg verkligen ut som en haj där i sandskuggan...)
Ja är lycklig ändå in i själen här, de går inte att förklara hur skönt de är att kunna röra sig igen, utan att kroppen krampar i kylan o huvudet sprängs av stressen.
För denna värme här smörjer hela mig, ljuset hjälper psyket o ja lever igen!
Idag har ja kunnat hjula på stranden me min docka till dotter, många gånger!! utan att handlederna gått sönder.
Ja har bh på mig, de låter väl som en vanlig sak att ha?!
Men ja har inte kunnat ha något me axelband som sitter åt eller kommer snett o belastar axlarna fel, inte ens halsband har ja kunnat bära på över ett år...
MEN nu har ja haft bh, ja har burit väskan som lillan alltid måste bära hemma i kylan,
ja ANDAS, LEVER, känner mig som en människa igen!!
Over and out
Hjulande S