Andas!!!
For real!
Där kom den, panikångesten...
Varför varför lär jag mig aldrig att ja är livrädd för nästan allt...
Ja försöker tänka att ja aldrig skulle komma nånstans alls om ja inte glömde bort livräddheten.
Försöker komma ihåg att glömde den av just den andledningen.
Ja vill ju resa, vill ju möta människor, vill ju visa min Ash att hon inte behöver/mår bra, av rädslor.
Men ändå sitter jag här och andas för fort.
Tack för de fria ordet, ja andas redan lugnare.
Bara av att skriva ner det.
(Och skicka hej-då-sms-innan jag kraschar till de kära...)
Äh nu kör vi!!
(eller ja flyger rättare sagt!!!)
Mot Malta o nya galna äventyr!
(eller nej lugn semester va de ju;)
GOOOOD TUUUUR til dere, vennen 😃💖