Stora staden strosande.
Ja lämna min dotter, som verkar digga affärer mer än mig, me lillsyrran här i stor staden när ja inte fixa mer springa runt.
Alla dessa insikter man får om sig själv o människor i allmänhet när man istället strosar runt utan nån att prata me.
I skogen där hemma är ja helt inne i alla skogens skatter eller i boken ja har i lurarna o glömmer tid o rum, o slipper fundera över mig själv eller andra.
I allmänhet, den allmänhet ja möt idag på Stockholms gator upp o ner, är människor här stressiga o mindre benägna att svara Hej-Hej tillbaka än hemma "i byn".
De blev mindre "bök" o titta-bort ju längre från centrum-centrum ja kom, vilket ja uppskattade.
För ja inser att ja tyvärr är en människa som inte vill va ivägen o som därför ansträngt mig mycket för att inte "växla-några-ord" med dom som händelsevis hamnat bredvid mig när man små stoppas av köer o dylikt.
Ja insåg oxå att ja är kvinnan som står o väntar på grönt trots att alla går över vägen, inte bara nån liten rackare utan en hel hord av människor, blyga som buffliga tar sig fram fort medans ja lite står still o inte vill göra fel, vilket såg lite fel ut...
Vi har diskuterat hur "dom flesta" säger saker om mat, hunger o mättnadskänsla som inte passar oss alls.
Som att "man" inte blir hungrig när de är varmt ute, hur "man" blir så mätt på sushi o inte har sötsug DIREKT efter mat.
Så ikväll köpte vi just sushi, för att orka all ost o snacks till Mellon sen.
Vi fick matkoma, orkade inte ens alla bitar i våran mellan-size-sushi o ja köpte godis nu mest bara för att ja-alltid-är-sötsugen efter maten...
Sen är de märkligt hur ja som är liiite liiite allergisk mot pollen o en gång, en endaste gång, i ett stall fått en allergi attack av djur, är mycket, mycket allergisk mot något i min systers lägenhet, förmodligen fårpläden.
De är skönt att komma bort ibland, för de gör att ja inser hur mycket ja älskar mitt hem, alla är byggda för olika miljöer, ja är byggd för att bara hälsa på i stor städer.
Över o ut, från ett svanfult o strosigt Stockholm.
