Inte ge upp...
Sönder gråten, trasig utan att kunna lagas, känner mig som ensamast i världen o har inte nån kraft att be om en famn att tröstas av.
Sjuk, som ja så lätt glömmer för att orka leva, sjuk utan att kunna ta bort de.
De skrämmer mig, de gör mig livrädd igen, för ja KAN inte hantera den här smärtan.
Ja har alltid kunnat le mig igenom saker ja borde skrikit rakt ut.
Men inte de här, inte den här smärtan ja inte kan förstå, som om hela skelettet vill tränga sig ut ur kroppen.
När ja vaknar är kroppen krampaktigt ihopfäld, ja vet att kramper ger me sig, så ja har slutat känna dom vanliga ben, arm, rygg o axel skakningarna.
Men ja kommer inte ur ställningen ja vaknar i, kroppen har låst sig o de tar längre o längre tid för mig att "låsa upp".
När detta onda skal har vaknat så blir ja glad, ja vakar alltid glad oavsett hur ja ligger o då börjar dagen som ja alltid har ett nytt hop om.
Sen kommer de, krypande, illningarna, lederna som bränner, domningarna i ryggen o så vet ja, kommer på igen att de inte gick över i natt heller.
Yrseln tar över när ja står för länge, lägger ja mig kommer ja inte upp, fingrarna somnar o benen viker sig.
De är inte rättvist, ja kan inte ens ge upp, ja har inga vägar att varken backa eller ta mig fram på.
Den läkaren ja har nu ringer inte upp, remissen till smärtenheten som ja blivit lovad i snart ett halv år "har visst skickats tillbaka" o detta i juni meddans ja suttit o trott att snart, SNART får ja hjälp.
Att ingen meddelat om varken detta, provsvar, eller uppföljning på ny medecin ska ja bara va snäll o förstå att dom har mycket att göra.
Ja har varit snäll!!
Ja har inte varit otrevlig!!
Ja har inte skrikit o bråkat!!
Inlett alla samtal med att ja inte vill belasta utan bara få veta vad ja kan göra själv.
Nu är ja för trött för att vara posetiv, ja skulle lägga mig o vila om de gick att vila när man gråter sig till sömns utan sömnmedecin.
Lossas sömn som är min enda längtan när de värsta kickar igång.
Mitt barn, mitt fina barn, där är min enda anledning till att inte ge upp.
Fast ja inte vill de skriver ja de ändå, för annars är ja inte ja,
imorgon är en ny dag.
💜💜💜