Att leva!!
Märkligt hur dagarna blir svårare o lättare samtidigt.
Idag har ja haft panikångest i en främmande stad, fallit tillbaka i famnen på Fröken Bulimi o kräkts bort paniken på en toalett i en sekond hand butik.
För att sen, utan något i magen o iklädd nyinköpt 10kr klänning, skutta till Stenstorps pizzeria o äta pommes me stark sås o utan dåligt samvete vid sidan av.
På morgonen känt mig hopplös, men plockade trattkantareller tills ja hittade hoppet igen.
På eftermiddagen känt mig lycklig över bud på mina tavlor o visat min älskade bror utställningen.
På kvällen målat en tavla medans pratat liv o tro med min själsfrände, i ett tunnbinderi ja blir lyrisk i.
Träffat hans käresta o vackra dotter, vopsidoat med dom om lyckan i att faktiskt ha sålt något ja skapat.
För att på vägen hem se en hemsk bilolycka med en likadan bil som ja kör...
Tänkt över hur skört livet är o återigen insett hur viktigt de är att leva, inte bara överleva.
Saknat Jim, mina vänner som flyger bredvid honom...
O nu ska ja somna med en tacksamhet i bröstet av att ha min dotter, min man, kärnfamiljen o mina vänner som går bredvid mig på jorden!!
Ta hand om er, älska högt o säg de högt!
Älskar högt och vill ALLA väl. Men Du, min Alicia och Mike är mycket viktiga för mig. Må bra och tack för att Lillibobo får vara på Dillon med oss.
Kramz momi